Lima är den största staden och huvudstaden i Peru med 7,2 miljoner invånare (inklusive hamnstaden Callao) år 2000. Lima är beläget i landets mellersta del på kustområdet mellan Stilla havet och Anderna vid floden Rimac. Det är landets administrativa och ekonomiska centrum med och största industristad (verkstads-, kemisk, textil- och livsmedelsproduktion m.m). Lima har också stor kulturell betydelse. Här finns Sydamerikas äldsta universitet (San Marcos från 1551), flera högskolor och förnämliga museisamlingar med bland annat guldsmedskonst, textilier och keramik från fornperuansk tid (inkatid och tidigare). Lima är knutpunkt för flyg- och vägtrafik. Pan American Highway passerar staden.
Centrala Lima utnämndes till UNESCO Världsarv 1991.
Innehåll |
redigera Historia
Lima grundades av conquistadoren Francisco Pizarro den 18 januari 1535 och fick sitt namn efter de tre vise männen: Ciudad de los Reyes (svenska: Kungarnas stad) eller Los Reyes. Stadens läge avgjordes den 6 januari, vilket är Trettondedag Jul och därför valdes detta namn syftande på de tre vise männen. Det kastilianska namnet på staden användes till en början men ersattes sedan med namnet "Lima" som är en förvanskning av namnet på floden Rimac som rinner genom staden (på quechua) - båda namnen förekom dock på kartor under en period.
En sägen i Lima säger att de invaderande spanjorerna hade frågat lokalbefolkningen var det bästa stället att bygga en stad var, och lokalbefolkningen (som hämnd) hade pekat ut platsen där Lima ligger. Många anser att klimatet i Lima är det sämsta i hela Peru; några mil söder om Lima är det betydligt soligare väder.
redigera Självständighet
I december 1820 besegrar en rebellarmé under ledning av revolutionsledaren José de San Martín de spanska styrkorna vid Slaget vid Pisco och Chincha och intog Lima. Den 28 juli 1821 utropar San Martín där officiellt ut Perus självständighet. Ett interimsstyre bildades och en konstitution fastlades den 8 oktober 1821 . Kriget emot spanjorerna fortsatte dock, och ledningen för landet var oklar. Ett militärt uppror framtvingade tillsättningen av landets första president José de la Riva Agüero. 1861 hade staden omkring 100 000 invånare. I mitten av 1800-talet började industrialiseringen och 1851 invigdes Sydamerikas första järnvägslinje.
Under det så kallade Salpeterkriget (1879-1883) besatte chilenska trupper staden och plundrade den. Mot slutet av 1800-talet fick staden genom uppbyggnaden av guanoindustrin rikedom och välstånd. Vid början av 1900-talet började staden åter växa, år 1919 uppgick befolkningen i staden till 175 000 invånare.
Tjugo år senare uppgick befolkningen redan till mer än en halv miljon. Även många immigranter hittade vägen till den peruanska kusten. Redan under kolonialtiden hade spanjorerna fört svarta slavar från Afrika och senare kom kineser som kontraktsarbetare i landet. På så sätt uppstod under årens lopp en multikulturell blandning, som på ett avgörande sätt bidrog till att en kosmopolitisk känsla utvecklades i staden.
Problemen med invandringen från landsbygden intensifierades under andra hälften av 1900-talet. En kraftig befolkningstillväxt, brister i infrastrukturen och naturkatastrofer förde ännu mer människor till huvudstaden, där de samlades i stora slumområden (Pueblos Jovenes). Guerillarörelsen Sendero Luminoso (Den lysande stigen) som verkade med början under 1980-talet förvärrade situationen.
Den 18 juni 1986 uppstod myteri med tagande av gisslan i fängelset i Lurigancho och både i kvinnoanstalten och fängelseön El Frontón i Callao av 370 förmodade anhängare till Sendero Luminoso. Myteriet stoppades av regeringen med vapenmakt, i mansfängelset överlevde bara en av gisslan, allt som allt dog 249 interner.
Den 17 december 1996 uppstod en gisslankris, då femton medlemmar i rörelsen Túpac Amaru stormade den japanska ambassadörens residens och tog ett antal kända personer som gisslan. De 22 april 1997 stormade armén residenset genom att via fyra tunnlar gräva sig in under byggnaden och sedan spränga sig in. Upplösningen blev blodig. Alla 14 gisslantagarna, en i gisslan och två soldater omkom, 71 personer i gisslan kunde befrias.
Under 1990-talet kom årligen 200 000 människor till Lima från landsbygden. Redan några årtionden tidigare hade den övre medelklassen flyttat ut från det överfulla stadscentret. De grundade nya stadsdelar som Miraflores och San Isidro, medan de rika flyttade till de nya områdena i La Molina i östra delen av Lima. I kvarteren däremellan lever medel- och underklassen, som ur sina tidigare baracker nu har byggt upp enkla men ordentliga bostadskvarter.
Ur den en gång blomstrande kolonialstaden har det nu blivit en oöverblickbar metropol, där naturen har ersatts av asfalt och byggnader i stål och betong. Stora parkanläggningar är sparsamt förekommande. Lima kämpar mot många problem: trafikproblem, hög luftförorening och talrika sopberg. De sociala problemen är inte mindre: kriminalitet, prostitution, droger och en starkt växande grå informell arbetsmarknad.
Lima är dessutom den politiska och näringslivsmässiga medelpunkten för landet. Århundradens centralistiskt styrda struktur, som gett upphov till många av dagens problem, måste minskas under de närmaste åren. Om då inte de resterande landsdelarna utvecklar sig, kommer problemet med Lima att växa än mer i framtiden.
redigera Befolkningsutveckling
Under det att den första bebyggelsen omfattade bara 117 huskvarter, bredde sig senare Lima ut huvudsakligen åt norr. 1562 byggs ett större stadsområde på andra sidan floden Rimac. Men det är först 1610 som den första stenbron invigs. Vid denna tid hade Lima cirka 16 000 invånare. 1861 överskred befolkningstalet 100 000. Fram till 1927 hade detta tal fördubblats. Den största delen av invandringen kom dock efter 1950-talet. I dag bor omkring sju miljoner människor i Lima. Största delen av invandringen sker till de perifera områdena, på så sätt att staden breder ut sig i nordlig och sydlig riktning.
Fram till 1970-talet fördelade staden frikostigt borätter i utkanterna av staden och sörjde för de mest grundläggande infrastruktursatsningar. I takt med att staden växte blev de allt längre pendlingsavstånden med buss ett problem för periferins invånare, och stadsförvaltning beslöt att Lima inte skulle växa längre utåt. Idag måste många bostadssökande olovligt uppehålla sig i stadens parker, på skolgårdar eller på privata områden. Detta har lett till starkare motsättningar mellan rika och fattiga invånare.
Invånarantalet i den egentliga staden (Ciudad de Lima), omkringliggande förorter oräknade, har åttadubblats under det senaste halvseklet. 1951 bodde i staden 835 000 människor, vilket vid folkräkningen 2005 hade ökat till 6 445 974. Befolkningstätheten uppgår därmed till 7 805 invånare per km². I regionen Lima Metropolitana bor 6 954 583 människor, med en befolkningstäthet på 2 755 inv/km². I förstäderna och på landsbygden bor 508 609 människor, med en täthet på 275 inv/km². Hela Stor-Lima (Gran Lima) omfattar de 43 distrikten i Lima Metropolitana och sex distrikt i regionen Callao, med sammanlagt 9 367 848 invånare och en befolkningstäthet på 2 755 invånare per kvadratkilometer (beräknat den 18 juli 2007).
redigera Klimat
I havet utanför möts varma och kalla havsströmmar, vilket på vintern ger ett konstant disigt väder med hög fuktighet och temperaturer ned mot 15–16 grader. Det regnar i praktiken aldrig men luftfuktigheten kan falla ut i form av något som liknar regn (lluvisna eller garuba). Mot slutet av året då sommaren inträder klarnar sikten och temperaturen december–februari ligger oftast vid 20–25 grader.
redigera Sevärdheter
- Plaza Mayor
- Catedral de Lima
- Palacio de Gobierno
- Hus från kolonialtiden
- Puente de Piedra
- San Francisco de Asis
- San Pedro
- La Merced
- Convento de Santo Domingo
- San Agustin
- Monasterio de Santa Rosa de Lima
- Pachacamac
- Centrala Lima
- Miraflores
- San Isidro
- Barranco
- Costa Verde
- Universidad Nacional Mayor de San Marcos (universitet grundat 1551 och därmed Amerikas näst äldsta)
redigera Museer
- Museo de la Nacion
- Museo Nacional de Arqueología, Antropología e Historía
- Museo de Oro
- Museo Arqueológico Rafael Larco Herrera
- Museo Pedro de Osma
- Museo de Arte
redigera Callao
I hamnstaden Callao ligger både en stor hamn och Limas flygplats.
redigera Personer från Lima
redigera Kommunikationer
- Internationella flygplatsen Jorge Chávez
- Hamnen i Callao
- Motorvägen Panamericana Sur och Panamericana Norte