| Nicefördraget | |
|---|---|
|
|
|
| Typ av fördrag | Justerar föregående fördrag |
| Utkast | 7–9 december 2000 |
| Signerat | 26 februari 2001 |
| Ikraftträdande | 1 februari 2003 |
| Signaturer | EU:s 15 medlemsstater |
| Språk | EU:s 11 officiella språk |
Nicefördraget är ett avtal mellan Europeiska unionens medlemsstater som ändrar Romfördraget och Maastrichtfördraget. Det undertecknades den 26 februari 2001 och trädde i kraft den 1 februari 2003. Fördragets huvudsyfte var att förbereda unionens institutionella struktur för utvidgningen med tio nya medlemsstater 2004.
Fördragets fullständiga namn är Nicefördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem.[1]
Fördraget innebar också att Europeiska kommissionen ska minskas ner så fort unionen får 27 eller fler medlemsstater. Kommissionen ska då inte bestå av en ledamot från varje medlemsstat. Ett par politikområden, däribland tjänstehandel och viseringsregler, överfördes genom fördraget från mellanstatlig till överstatlig nivå.
Irland var det enda landet som höll en folkomröstning om ratificeringen av fördraget. Utslaget i den första folkomröstningen var ett nej, men valdeltagandet var lågt och en ny folkomröstning hölls ett år senare efter att landet hade fått garantier om bland annat sin neutralitetspolitik. I den andra folkomröstningen röstade folket ja. Således kunde fördraget godkännas och implementeras, eftersom det krävdes att alla medlemsstater godkände det innan det kunde träda i kraft.
Nicefördraget anklagades av kritikerna för att inte genomföra tillräckliga reformer av unionen. Pelarstrukturen behölls i fördraget och Europeiska unionen blev således ingen juridisk person. För att hindra att för många länder ansluter till unionen innan den ytterligare har reformerats, medför Nicefördraget ett maxtak på 27 medlemsstater. Så länge något nytt fördrag, som ersätter Nicefördraget, inte är på plats kan unionen med andra ord inte uppta nya länder.
Innehåll |
redigera Historia
Med Amsterdamfördraget infördes inte tillräckliga reformer för att Europeiska unionen skulle kunna utvidgas till att omfatta alla de östeuropeiska länder som ansökt om medlemskap. Ett utkast till nytt fördrag skrevs den 7 till 9 december 2000. Den 26 februari 2001 signerades förslaget till nytt fördrag av Europeiska rådets medlemmar, med andra ord medlemsstaternas stats- och regeringschefer.
Trots att fördragets syfte var att reformera unionen så att fler medlemsstater skulle kunna delta, kvarstod många problem även efter Nicefördraget. Politiskt heta frågor som kommissionens storlek, maktbefogenheter, pelarstrukturen och förfarandetyper lämnades helt eller delvis orörda, eftersom konflikter uppstod mellan bland annat Frankrike, Tyskland och Storbritannien.
Med anledning av detta upprättades en ny reformprocess efter implementerandet av Nicefördraget. Europeiska konventet fick i uppdrag att framarbeta ett helt nytt fördrag, som till skillnad från Nicefördraget, skulle ersätta alla tidigare EU-fördrag. Detta fördrag blev det som senare kallades för Europeiska konstitutionen, som dock aldrig trädde i kraft. Nicefördraget trädde i kraft den 1 februari 2003, delvis försenat på grund av att irländarna först röstade nej till fördraget.
redigera Innehåll
redigera Viktiga ändringar
- Dubbel majoritet
- — Dubbla majoritetsbeslut i Europeiska unionens råd, dock endast när en medlemsstat så kräver.
- Mer kvalificerad majoritet
- — Beslut rörande tjänstehandel, det civilrättsliga samarbetet och viseringsregler tas med kvalificerad majoritet istället för med enhällighet.
- Anpassning till utvidgning
- — Unionens institutioner anpassas så att öststaterna ska kunna ansluta till unionen. Ett maxtak sätts på 27 medlemsstater.
- Revisionsrätten
- — Revisionsrätten ska bestå av endast en ledamot från varje medlemsstat.
- Fördjupat samarbete
- — Lättare regelverk för närmare samarbete.
Nicefördraget kritiserades av många som en bristfällig kompromiss. Tyskland hade krävt att landets stora befolkningsstorlek skulle återspeglas i en högre röstviktning i rådet, vilket bland annat Frankrike motsatte sig, eftersom man ansåg att det var av symboliskt värde att Frankrike och Tyskland hade ungefär lika stort inflytande inom unionen. Ett förslag som framförts av många var att göra det mycket enklare än det nuvarande systemet, genom att införa krav på dubbel majoritet av både medlemsstater och befolkning, och på så sätt det redan existerande systemet med kvalificerad majoritet. Detta avvisades också av Frankrike av liknande skäl. Man nådde en kompromiss, som innebar en dubbel majoritet av medlemsstaterna och de avgivna rösterna, och där en medlemsstat har möjlighet att eventuellt begära en kontroll av att de länder som röstar utgjorde en tillräcklig andel av unionens befolkning.
redigera Institutionella förändringar
Fördraget skapade förutsättning för en utvidgning av Europaparlamentets mandatantal till 732, vilket översteg det antal som tilläts genom Amsterdamfördraget.
Frågan om en minskning av Europeiska kommissionen efter utvidgningen löstes till en viss grad - fördraget stadgar att när antalet medlemsstater uppgår till 27, ska antalet kommissionärer i kommissionen minskas ner till färre än 27, men utan att specificera närmare hur stor minskningen ska vara. Under en övergångsperiod fram till 1 januari 2005 behåller Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien och Spanien sina andra kommissionärer, men därefter har varje medlemsstat varsin kommissionär.
Fördraget innebar också att nya domstolar på lägre nivå än EG-domstolen och förstainstansrätten bildades för att ta itu med bland annat patent.
Det var allmänt accepterat att Nicefördraget hade misslyckats med att ta itu med den grundläggande frågan om omfattande institutionell reform. Europeiska unionens institutioner uppfattades allmänt som alltför komplicerat, och därför inrättades Europeiska konventet, vilket ledde till en ny regeringskonferens under 2004, vid mötet i Nice.
redigera Andra bestämmelser
Nicefördraget innehåller nya bestämmelser om närmare samarbete, eftersom de tidigare reglerna i Amsterdamfördraget sågs som ogenomförbar.
Som svar på de misslyckade sanktionerna mot Österrike, då Jörg Haider och hans parti ingick i regeringen, instiftades formella regler för tillämpning av sanktioner mot en medlemsstat. Fördraget innehöll också bestämmelser för att ta itu med de finansiella konsekvenserna av att Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) upphörde.
Kommissionen och Europaparlamentet blev besvikna över att regeringskonferensen i Nice inte antog särskilt många av deras förslag till reform av den institutionella strukturen eller införandet av nya befogenheter, såsom utnämningen av en europeisk åklagarmyndighet. Europaparlamentet hotade med att anta en resolution mot fördraget, även om parlamentet saknade formell vetorätt, hotade det italienska parlamentet med att det inte skulle ratificera utan Europaparlamentets stöd. Slutligen godkändes trots allt fördraget av Europaparlamentet.
Många hävdar att pelarstrukturen, som upprätthålls av fördraget är alltför komplicerad, att separata fördrag bör slås samman till ett fördrag, och att de tre (nu två) separata juridiska personer av gemenskaperna bör slås samman; att Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen bör slås samman till en juridisk person. De tyska regioner har också krävt en tydligare uppdelning av unionens befogenheter från medlemsstaterna. Nicefördraget behandlade inte heller frågan om införlivandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna i fördraget, som också lämnades åt Europeiska konventet efter motstånd från Storbritannien.
| 1948 | 1952 | 1958 | 1967 | 1987 | 1993 | 1999 | 2003 | 2009? |
| Bryssel- fördraget |
Paris- fördraget |
Rom- fördraget |
Fusions- fördraget |
Europeiska enhetsakten |
Maastricht- fördraget |
Amsterdam- fördraget |
Nice- fördraget |
Lissabon- fördraget |
| Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM) | ||||||||
| Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) | Europeiska unionen (EU) | |||||||
| Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) | ||||||||
| Europeiska gemenskapen (EG) | ||||||||
| ↑Europeiska gemenskaperna↑ | Rättsliga och inrikes frågor (RIF) | |||||||
| Polisiära och straffrättsliga samarbetet (PSS) | ||||||||
| Europeiska politiska samarbetet (EPS) | Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) | |||||||
| Västeuropeiska unionen (VEU) | ||||||||
redigera Ratificering
För att fördraget skulle kunna träda i kraft var det tvunget att bli godkänt i varje medlemsstat. Alla medlemsstater, utom Irland vars konstitution krävde folkomröstning, valde att behandla ratificeringsförfarandet i sitt nationella parlament. Fördraget godkändes i samtliga parlament, men för att kunna träda i kraft var fördraget även tvunget att godkännas i den irländska folkomröstningen.
redigera Irland
Irlands första folkomröstning hölls den 7 juni 2001. Valdeltagandet var ovanligt lågt, enbart 34,8 %. Utslaget var ett kraftigt nej - 53,9 % röstade nej medan 46,1 % röstade ja. Resultatet chockerade EU:s ledare eftersom Irland i folkomröstningarna om tidigare EU-fördrag varit väldigt positiva samt att landet hade dragit stor fördel av sitt EU-medlemskap.
Unionens övriga medlemsstater, liksom den irländska regeringen, var angelägna om att få igenom reformerna. Därför garanterades Irland av övriga medlemsstater om att landets neutralitets- och abortpolitik skulle respekteras och inte påverkas av fördraget. Efter att Irland fått dess garantier utlystes en ny folkomröstning. Denna folkomröstning ägde rum den 19 oktober 2002. Valdeltagandet var högre än i den första omröstningen (49,5 %) och en majoritet (62,9 %) röstade ja till fördraget. På så sätt kunde Irland trots allt ratificera fördraget, som kunde träda i kraft 1 februari 2003.
redigera Ratificeringsförfarandet i detalj
I tabellen nedan visas vilka länder som ratificerat Nicefördraget.
| Organisation | Organ | Status | - | Datum | Ratifikation | Deposition | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Europeiska unionen | Europeiska rådet | Signerat | 15 | 0 | 0 | 2001-02-26 | [2] | Ej nödvändigt | [3] | Ej nödvändigt | [3] | |
| Europaparlamentet | Godkänt | 338 | 98 | 59 | 2001-05-31 | [4] | ||||||
| Stat | Kammare | Status | - | Datum | Ratifikation | Deposition | ||||||
| Belgien | Representanthuset | Godkänt | 106 | 24 | 7 | 2002-03-28 | [5] | 2002-06-07 | [6] | 2002-08-30 | [3] | |
| Senaten | Godkänt | 46 | 11 | 2 | 2002-03-07 | [7] | ||||||
| Bryssels parlament | Godkänt | 51 | 14 | 1 | 2002-06-07 | [8] | ||||||
| Flamländska parlamentet | Godkänt | 84 | 18 | 0 | 2002-06-19 | [9] | ||||||
| Vallonska parlamentet | Godkänt | 39 | 9 | 0 | 2002-05-29 | [10] | ||||||
| Franskspråkiga parlamentet | Godkänt | 54 | 14 | 0 | 2002-04-23 | [11] | ||||||
| Tyskspråkiga parlamentet | Godkänt | 21 | 0 | 0 | 2002-06-24 | [12] | ||||||
| Danmark | Folketinget | Godkänt | 98 | 14 | 1 | 2001-06-01 | [5] | 2001-06-07 | [13] | 2001-06-13 | [3] | |
| Finland | Riksdagen | Godkänt | 170 | 9 | 0 | 2001-12-14 | [14] | 2002-01-04 | [15] | 2002-01-29 | [3] | |
| Ålands lagting | Godkänt | 17 | 6 | 1 | 2002-01-25 | [16] | ||||||
| Frankrike | Nationalförsamlingen | Godkänt | 407 | 27 | 113 | 2001-06-12 | [5] | 2001-07-10 | [17] | 2001-10-19 | [3] | |
| Senaten | Godkänt | 288 | 8 | 0 | 2001-06-28 | [5] | ||||||
| Grekland | Parlamentet | Godkänt | 253 | 10 | 3 | 2002-03-20 | [5] | 2002-04-08 | [18] | 2002-06-24 | [3] | |
| Irland | Folkomröstning | Avslagit | 46 % | 54 % | 0 % | 2001-06-07 | [5] | 2002-12-05 | [19] | 2002-12-18 | [3] | |
| Folkomröstning | Godkänt | 63 % | 37 % | 0 % | 2002-10-19 | [5] | ||||||
| Representanthuset | Godkänt | Ingen omröstning | 2002-11-28 | [5] | ||||||||
| Senaten | Godkänt | Ingen omröstning | 2002-11-20 | [5] | ||||||||
| Italien | Deputeradekammaren | Godkänt | 298 | 7 | 6 | 2002-02-26 | [5] | 2002-05-11 | [20] | 2002-07-04 | [3] | |
| Senaten | Godkänt | Handuppräckning | 2002-05-07 | [5] | ||||||||
| Luxemburg | Deputeradekammaren | Godkänt | 57 | 1 | 2 | 2001-07-12 | [5] | 2001-08-01 | [21] | 2001-09-24 | [3] | |
| Nederländerna | Representanthuset | Godkänt | Handuppräckning | 2001-11-22 | [5] | 2001-12-19 | [22] | 2001-12-28 | [3] | |||
| Senaten | Godkänt | Ingen omröstning | 2001-12-18 | [5] | ||||||||
| Portugal | Parlamentet | Godkänt | 211 | 19 | 0 | 2001-10-25 | [5] | 2001-12-18 | [23] | 2002-01-18 | [3] | |
| Spanien | Deputeradekammaren | Godkänt | 290 | 6 | 0 | 2001-10-04 | [5] | 2001-11-06 | [24] | 2001-12-27 | [3] | |
| Senaten | Godkänt | 213 | 2 | 0 | 2001-10-24 | [5] | ||||||
| Storbritannien | Underhuset | Godkänt | 392 | 158 | 0 | 2001-10-17 | [5] | 2002-02-26 | [25] | 2002-07-25 | [3] | |
| Överhuset | Godkänt | Ingen omröstning | 2002-01-28 | [5] | ||||||||
| Sverige | Riksdagen | Godkänt | 249 | 51 | 4 | 2001-12-06 | [26] | 2001-12-13 | [27] | 2002-01-25 | [3] | |
| Tyskland | Förbundsdagen | Godkänt | 570 | 32 | 2 | 2001-10-18 | [5] | 2001-12-21 | [28] | 2002-02-11 | [3] | |
| Förbundsrådet | Godkänt | 69 | 0 | 0 | 2001-11-09 | [5] | ||||||
| Österrike | Nationalrådet | Godkänt | 183 | 0 | 0 | 2001-11-21 | [5] | 2001-12-14 | [5] | 2002-01-08 | [3] | |
| Förbundsrådet | Godkänt | 62 | 0 | 0 | 2001-12-06 | [29] | ||||||
redigera Se även
redigera Källor
- ^ Nicefördraget om ändring av Maastrichtfördraget och Romfördraget (PDF). EurLex (2001-03-10). Hämtat 2008-05-22.
- ^ Fördrag och rätt. Europeiska kommissionen (2001-02-26). Hämtat 2008-05-30.
- ^ a b c d e f g h i j k l m n o p q Ratification Details (engelska). Europeiska unionens råd.
- ^ A5-0168/2001 - résolution 31/05/2001 11:29:12. Europaparlamentet (2001-05-31). Hämtat 2008-08-12.
- ^ a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w Ratificeringsprocessen (PDF). Europeiska kommissionen. Hämtat 2008-05-30.
- ^ Fiche du dossier (franska). Belgiens senat (2002-06-07). Hämtat 2008-10-03.
- ^ JEUDI 7 MARS 2002 - SÉANCE DE L'APRÈS-MIDI (franska). Belgiens senat (2002-03-07). Hämtat 2008-09-19.
- ^ Séance plénière (franska) (PDF). Bryssels parlament (2002-06-07). Hämtat 2008-09-17.
- ^ Beknopt Verslag Plenaire Vergadering van 19 juni 2002 (nederländska). Flamländska parlamentet (2002-06-19). Hämtat 2008-09-17.
- ^ Compte rendu (franska) (PDF). Vallonska parlamentet (2002-05-29). Hämtat 2008-09-17.
- ^ Projet de decret (franska). Franskspråkiga parlamentet (2002-04-23). Hämtat 2008-09-19.
- ^ Ausfürlicher bericht vom 24.06.2002 (tyska) (PDF). Tyskspråkiga parlamentet (2002-06-24). Hämtat 2008-09-19.
- ^ Lov om ændring af lov om Danmarks tiltrædelse af De Europæiske Fællesskaber og Den Europæiske Union (danska). retsinformation.dk (2001-06-07). Hämtat 2008-10-03.
- ^ Plenarprotokoll PR 155/2001 rd. Finlands riksdag (2001-12-14). Hämtat 2008-05-30.
- ^ RP 93/2001 rd. Finlands riksdag (2002-01-04). Hämtat 2008-10-03.
- ^ Plenum den 25 januari 2002 kl. 11.15. Ålands lagting (2002-01-25). Hämtat 2008-05-30.
- ^ Autorisant la ratification du traité de Nice (franska). Frankrikes nationalförsamling (2001-07-10). Hämtat 2008-10-03.
- ^ Προβολή ΦΕΚ A 73/2002 (grekiska). Εθνικό Τυπογραφείο (2002-04-08). Hämtat 2008-10-03.
- ^ EUROPEAN COMMUNITIES (AMENDMENT) ACT, 2002 (engelska) (PDF). Oireachtas (2002-12-05). Hämtat 2008-10-03.
- ^ Legge 11 maggio 2002, n. 102 (italienska). Italiens parlament (2002-05-11). Hämtat 2008-10-03.
- ^ Approbation Traité de Nice et certains actes connexes (franska). Legilux (2001-08-01). Hämtat 2008-10-03.
- ^ Goedkeuring Verdrag van Nice (27.818) (R1692) (nederländska). Nederländernas senat (2001-12-19). Hämtat 2008-10-03.
- ^ Proposta de Resolução 59/VIII (portugisiska). Portugals parlament (2001-12-18). Hämtat 2008-10-03.
- ^ Jefatura del Estado (BOE n. 267 de 7/11/2001) (spanska). Ministerio de la Presidencia (2001-11-06). Hämtat 2008-10-03.
- ^ European Communities (Amendment) Act 2002 (engelska). Office of Public Sector Information (2002-02-26). Hämtat 2008-10-03.
- ^ Kammarens protokoll. Sveriges riksdag (2001-12-06). Hämtat 2008-05-30.
- ^ SÖ 2002:12. Regeringskansliet (2001-12-13). Hämtat 2008-10-03.
- ^ Vertrag von Nizza (tyska). Bundesministerium der Justiz (2001-12-21). Hämtat 2008-10-03.
- ^ The Nice Treaty Ratification (engelska). Universidad de Zaragoza (2001-12-06). Hämtat 2008-07-12.
redigera Externa länkar
Grundfördrag
Romfördraget (1957) · Maastrichtfördraget (1992) · Europeiska konstitutionen (2004)
Reformfördrag
Fusionsfördraget (1965) · Europeiska enhetsakten (1986) · Amsterdamfördraget (1997)
Nicefördraget (2001) · Lissabonfördraget (2007)
Anslutningsfördrag
Första utvidgningen (1972) · Andra utvidgningen (1979) · Tredje utvidgningen (1985)
Fjärde utvidgningen (1994) · Femte utvidgningen (2003) · Sjätte utvidgningen (2005)
Övriga fördrag
Första budgetfördraget (1970) · Andra budgetfördraget (1975) · Grönlandsfördraget (1984)
Läs gärna mer om Europeiska unionens fördrag · Europeiska unionens historia · Europeiska unionens institutioner
| EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |
